Saknad är en del utav livet, 75 dagar kvar.

hihi måste skriva en grymt rolig sak celicia nämnde i sin blogg om första dagen, när vi precis kommit framoch skulle gå till våra hus och packa upp.
"Mama-Elin visade oss till vårt rum, Kitty kom dock bort på vägen och gick till strandvillan istället!" haha det var så kul! Hon sprang efter och ropade att jag hade gått fel xD Så när vi skulle gå tillbaks sa hon att hon kunde ta min väska, så sa jag nej, men hon envisades. Så sa hon: "Den har stigen kan man också gå upp den går snabbare, men då utan packning."
haha fy vad jag skämdes :p


Tänk, nu är det 45 dagar kvar till återträffen och jag längtar verkligen sjukt mycket. Sen är jag super glad för Theresé berättade att det var en kille i stockholm som hade en stor organisation som hade läst i DN om lägret. Så han ville skänka massa pengar så att det blir av nästa år också! Det är verkligen så himla kul, och så klart tänker jag ta chans att åka då och vara med från början till slut. Och om det blir fler läger efter det tänker jag ställa upp och vara ledare om man får det. Skulle vara helt underbart!



Lite senare idag så ska jag åka ut till klenshyttan och grilla oss några bekanta. Har inte sett dom på hur länge som helst nu, så det ska bli riktigt kul. Skriver förmodligen ett inlägg lite senare också.


puss på er.